söndag 13 november 2016

Det är bra att se sanningen i vitögat.

Jag har en son, ett barn alltså.
När han föddes 16.12.1986 kallt om vintern,
var han den bästa julklappen någonsin.
Honom byter jag inte mot ett dockhus,
det gäller bara mina bröder.

Nå iallafall.. jag skulle vara det perfekta mamman och allt det där....
Jag sydde faktiskt hans dopklänning av min brudklänning.
Sen kom då dopet,
och på den tiden skulle man brodera ett dopminne, om man nu var något till mamma.

Det här hitta jag bland mina halvfärdiga projekt...

DET ÄR SNART 30 ÅR SEDAN....

Vi kan nog säkert helt lugnt vara överens om att korsstygn är inte min juttu.
Min svärmor erbjöd sej otaliga gånger att sy den färdig åt mej...
men jag tacka varje gång nej.
Någonslags stolthet har man ju väl ändå.

Dumt säger jag idag.
Nu tröstar jag mej att sonen vill knappast ha den hängande över sin säng idag.

fredag 11 november 2016

Vanille Home i Borgå.

Förra veckan när jag en dag styrde mot denhär affärens dörrhandtag fick jag långnäsa...eller nåjaa där är ju ett cafè idag.

Visst hade jag läst både i tidningen och på Fb att de flyttar,
men men...
Nå ingen skada skedd..
Vanille Home hittades, där Destiny fanns tidigare.
Så nu har de en "ny" affär men på samma gata som förr.
Här hittar du affärens fb-sida

Då jag kom in husera affärens ägare med lite julpynt.
Jag hade lyckan att vara ensam en stund bland alla finheter.


Det bästa med denhär ägaren är att hon är alltid lika glad.
Pratar på och visar nyheter...
och man får fotografera i hennes inredningshimmel.
Hon hade en liten inredningsaffär i Lovisa tidigare,
som jag besökte ofta och mången annan Borgåbo...
Synd för lilla Lovisa.

Jag hitta några julklappar där...
och en fin grå Svanefors soffdyna med broderade snöflingor.
Men kommer troligen att gå tillbaka för att köpa en rolig "adventsljusstake",
fyra uppåner svängda kaffekoppar. Syns på första bilden.

Bilderna är från mobilkameran.
Men ni skall ju alla åka till gamla stan i Borgå före jul,
så då ser ni allt i verkligheten :)

                                      HA DET BRA ALLA!






torsdag 10 november 2016

Tog in granen idag.

Kanske lite i tidigaste laget,
men om man har väntat i 50år så får man göra så.

Alltså jag har gjort mej ett "dockhus" av en trä vinlåda.

Den tiggde jag till mej när vi var på Sinne i Borgå och äta med MrJärkis son....
Två generationer stirra tomt ut genom fönstret,
när servitrisen helt glatt hämta mej lådan.
Den yngre versionen gav sen sin far en blick fylld av medlidande.
Nå....det är flera år sen.

Nu måla jag lådan för någon vecka sen, helt vit.
Sen besökte jag Riimikko i gamla stan.
Ni vet dendär ljuvliga leksaksaffären.
Nu skulle det handlas inredning.

Jag har en väninna som går på dockhus kurs,
och jag är ooootroligt avundsjuk.
Helt i onödan egentligen...
för jag vet att jag klarar inte av småpetande.
Och om jag nu mot bättre förstånd hade anmält mej,
och börjat knåppla på ett strykbräde av tandpetare....
så hade nog kursens lärare spänt blicken i mej
och skickat hem mej, innan mord skulle ske.
Men jag är ändå grön av avund!!!

Jag fick inget dockhus som liten!
Tänk er...enda flickan i familjen.
Orsaken var mina två yngre bröder.
-pojkarna bara söndrar sades det.

Fanken....
om dom hade frågat mej hade jag närsomhelst 
valt bort bröderna och fått ett dockhus istället.

Nu har jag ingen plats för ett dockhus,
som ingen får röra....så ett litet tittskåp passar mej bra.




"Lådan" finns nu i bokhyllan,, helt halvfärdig,
Det fattas taklamppa, mera böcker i hyllan och en större matta och julklappar under granen
och ......kanske en större låda i allafall.




onsdag 9 november 2016

Bambi på burk.



Så kom då dagen som jag tåga in till stans leksaksaffär,
för att handla till mej själv.

Ni vet de där ganska värdefulla "lekisdjuren" som alla barn älskar. Schleich heter de visst. Men sen håller de säkert förevigt, så då är inte 12 euro hela världen.
Och barnbarnen får leka med de här 10månader i året ;)

Min idé var att dekorations snö, som jag köpt för många år sen, i bottnen på en stor glasburk.
I med "bambina" och en gran.
Voila...färdigt!!
My kind of pyssel...snabbt och städigt.

Det som stör nu är att batteri ljuset och värmeljuset har olika sken.
Men det är inte så allvarligt..
för när smågrabbarna kommer och placerar en legogubbe och en knäckebröd och en vante i samma burk,
så lägger man inte märke till småsaker.





måndag 7 november 2016

Soda dekorations kakor.

Så klart måste jag också prova...Alla gör dom.
Alltså soda-pepparkakor.
Mina skall hänga i julgranen.

Receptet hitta jag i Kodin Kuvalehti,
men i princip så kokar man en gröt av maizena, soda och vatten.
Låter den kallna.
Sen bara bakar man ut den formens kakor man vill ha.
Det gäller också att komma ihåg i dethär skede att göra hålet,
om tänker hänga upp dem.
Jag hade mina i ugnen 80 grader ca 1 timme..

MrJärki han den olyckan koka kvälls te...
trodde han skulle få något gott till...när ugnsluckan börja smälla.

Mönster på kakorna fick jag av en kastehelmi ljusskål
och min mönster kavel.
Jag hade i min bakninglåda också en tub med vitt kristallpulver.
Alltså ät bart, men före detta datummet hade gått 2014.
Så jag pensla lätt mina kakor med lite blingbling ännu.

Så vid det laget blir MrJärki iallafall fast att han ätit av dekorations kakorna när skägget glimmar...








söndag 6 november 2016

På kaffe i Gamla stan.

Eller okey ...jag drack nog faktiskt te.

Det är ibland roligt att vara turist i sin egen stad.
Driva sakta omkring...gå in i affärer, lite shoppa, bara driva..

Så mycket var jag faktiskt turist,
att när jag var på väg in i en ljuvlig liten inredningsaffär,
som funnits länge i Gamla stan i Borgå.
Så fanns den inte mera!!
Vanille Home var det jag sökte,
och Petris Chocolate Room var det jag fick.
Och inte klaga jag minsann.

Tur att där var lite kö vid disken så jag fick tid att välja.
Och torka snålvattnet.
Där fanns fyllda croissanter...såg helt ljuvliga ut.
Pajbitar...kakor...bakelser..och choklad förstås.
Jag ville först ha allt, men valet blev en morotskaka...
eller egentligen nog bara en bit.

En sak som också en väninna sa till mej..
var att det är ett mycket lättläst litet cafè.
Du kommer in.. och disken finns genast till höger...
börjar med det saltiga och följande disk är sötsaker.
Du väljer och betalar och sätter dej.

Inget joxande med lite ätbart här och lite ätbart där.
Var betalar man.. eller kommer de till bordet.

Och sen att allt finns bakom ett glas....
jag gillar inte att en busslast nyst ATJOOH,
på min morots kakbit.

Och du behövde inte föra bort din disk.
Det hatar jag!!!
Och bojkottar alltid,
MrJärki skäms ibland...eller...ganska ofta.
Ställen där man själv för bort disken,
har alltid klibbiga bord,
för ingen torkar borden mellan kunderna.
Jag avskyr klibbiga bord!!!
Och om ingen för bort disken själv, och personalen inte hinner
så kanske måste cafèt anställa mera, för att det skall hållas städigt.
För ingen går på ett "råddigt" ställe ....


Kukkahattu täti har talat....UGH!!


Cafèt är litet och nätt...nästan lite romantiskt. En träff i gamla stan låter välan bra.
Finskan är inget problem för mej personligen, men den söta fröken i disken hon tala ingen svenska,
förstod helt tydligt...men tala finska. Jag bytte naturligtvis till finska inga problem,
men för någon kan det vara det. Så ett pikulitet minus för det.

Och Vanille Home,
det hitta jag några hus ner med gatan. Bilder därifrån senare.




måndag 31 oktober 2016

Glömt Bloggen!

Det är bara att erkänna...
jag har glömt bort bloggen.
Men allt är nog som förut...eller ungefär iallafall.



Jag går loppis när jag hinner... och kommer ihåg.
Till det små barnbarnen hittar jag alltid något,
fast jag är otroooligt kräsen.
Och visst fastnar det ibland något till mej också.
Sist blev det ett våningsfat.
Tänkte det ut på terrassen i vinter med mossa och dylikt "skogskrafs" men först skall det komma på 5års kalasbordet.

Våran renovering här hemma är över...
för tillfället iallafall.
Vi är nöjda med slutresultatet och nu känns det mera som vårt.
Visserligen fattas det någon list stump ännu och tavlorna har inte hittat sina platser...eller om jag skall vara ärlig så vägrar MrJärki spika upp något förrän jag är säker att det är platsen.


Små pojkarna har vuxit till sej denhär sommaren.
Ena riktiga filurer är det var dom är.
Snart 5 och den mindre i vinter 3år.
Eller om man frågar honom så blir han naturligtvis också 5!!!
Vi har mycket på gång tillsammans vi tre.
-du är inte min kompis famo, det är Kalle,
du är bara min famo!
-du är naistenmies!! säger lillabror.... och striden är ett faktum.
Den senare bilden är sen närmare sanningen..som den välkammade vid ett kaffebord.




Annars tycker jag att inget extra sker...
orkar inte koncentrera mej på någon bok just nu...
Fick inte ens min rekord stora pumpa ut skuren till Halloween.
Målburken och lilla penseln var nog framme häromdagen,
men mera om det senare...
Soda degs receptet har jag tappat bort, det skall bli hjärtan och stjärnor till granen.



På handarbets fronten är det också lite glest... finns en massa färdigt klippt...
som formsydda överdrag i linne till 6 stolar.
Ett säng överkast till gästrummet,..o.s.v
Kläder till pojkarna. tur att de har så många som stickar sockor till dem, deras granntant var med måttbandet och mätte deras fötter under helgen sååå..
Hon är en ängel i vardagen, hon hämta också en stor ask frysta blåbär till pojkarnas kvällsgröt.

 Men jag bränner ljus ...så det får nu räcka som handarbete.


Vi har med jämna mellanrum våran kärringträff...det brukar jag gilla.
Laga gott och framför allt duka fint. Den veckan var från "REVEN" skall jag berätta er.
Mamma blev dålig...långa dagar på jobb...
så när jag äntligen kom igång med bakandet till träffen, så hann ostkakan inte stelna ordentligt,
från feta-spenat pajens botten glömde jag vätskan...
hitta deciliter måttet med vatten på arbetsbordet när pajen redan var i ugnen...
Kan berätta att det var en mycket FRASIG paj...
Dukningen var i stil med 2 åringen Kaspers dukning på ett terrass bord i somras,,,



Som sagt här är allt som förrut...jag gör mina ryck med min vispel eller symaskin,
men ibland så hinner jag inte bara ta fram kameran...
men jag är som förr...högljudd och glad.
Mitt nya motto -bland lyckas det och ibland int'..fast och så fan to'

Härom dagen på jobbet så slog jag händerna i kors över bröstkorgen.
Och till min stora förskräckelse kände jag en megaknöl i vänster armhåla.
Ni vet när tanken rusar iväg....känner hur jag bleknar
nej vad faaan är dethär...
och hur har jag inte märkt denhär..
nej det får inte vara...
jag måste finnas till ännu för småttorna...

Men då kom jag ihåg att jag hade ett jätte "silverhjärta" i lång ked under arbetsblusen som åkt på sne.
Dethär får var min rosa-oktober berättelse,
som var en lättnad för mej...
fast mina arbetskomppisar skratta så de tänkte pissa på sej.
Men det bjuder jag på.
Som ni ser härunder så gilla jag långa smycken redan som två åring.




måndag 26 september 2016

Jag är en JÄVLIGT STOLT MAMMA!!


Jag är bara en stolt mamma,
som har uppfostrat min son att man tänker också med hjärtat.

Jordbrukaren i dagens Finland har det minsann inte lätt, 
och mjölkbonden han behöver skaffa sej extra inkomster.
För han kan ju inte ge upp!
Fast livet sparkar och omgivningen gör allt för att sätta käppar i hjulen,
så måste en ung bonde bara kämpa.
Bonden har generationer bakom sej som trampat på den samma slitna trappstenen.
Och det tvingar att hitta nya vägar... nya möjligheter.
Sonen han startat ett för mjölkbonden "reservdelstorg".

Tid är ju det som inte finns överlopps, 
och eftersom han ALLTID har 
och alltid haft, sina små pojkar i första hand.
Eftersom han är ensam med sina lintottar, så fodrar de planering.
Visserligen finns det hjälp i ladugården av hans far och en anställd,och timanställda
men huvudansvaret finns på hans axlar.

Han är så lycklig över sina små pojkar som är glada livliga och friska.
Så nu vill han ge....eftersom han fått mycket,
två friska barn.
Så nu säljer han en mjölknings robot....
och summan kommer oavkortad att gå till cancer sjuka barn.

Förstår ni nu att jag är stolt, jävligt stolt!

Inte bara att han skänker hoppeligen många många tusen euro till välgörenhet..
Utan att han är en pappa som är närvarande för sina pojkar.

Han skall se till att det finns mat i kylskåpet, rena kläder alla dagar,
minnas vad extra händer i dagis idag,dammsuga, 
tro mej där är städigare än tidigare, spela memory,
busa med pojkarna, sitta på muminparkens bänk en söndag,
bjuda in vänner, gå på familje fester med uppklädda glin. Plocka leksaker, hänga byk,
krypa i säng...och sen en liten lintotta som kommer smygande varje natt, 
suckar.. och lägger sej tätt intill.
Och framför allt uppfostra..vad är rätt och vad är fel.

Jag har den lilla rollen att hålla kolla att det finns kläder, köpa vad de behöver.
Och baka med pojkarna
Och vara den som hoppar in när det krisar ihop sej.
Tvätta fönster räknas tydligen till en kris..det gör han inte, ser inte ens att det behövs.  

Sen våren 2015 har jag behövt två gånger åka snabbt till gården. Kvigor på rymmen en gång och i vintras "frös" ladugården....men visst är jag där mycket, oftast objuden...
det tar mej ynka 7minuter så rattar jag in på gården :)

Här under kan ni läsa hans "försäljningstal" på finska visseligen.


Lisätiedot

Tässä astetta kovempi myyntipuhe!! Kone on 2000 vuosmalli ja alkuperäiseltä omistajalta ostettu kun hän laittoi tuoreemman koneen lehmiä lypsään. Tällä koneella vielä monta vuotta työuraa edessä. Kone läpikäyty ja huollettu. varusteina mm 60 kaulapantaa tunnistimilla, CRS ohjausyksikkö sekä maitotankille tulevat venttiilit.

Vuosi lähenee loppuaan ja aikani olen jo yhtä asiaa miettinytkin. Joku aika sitten ostin tämän lypsyrobotin "herätehankintana" vaikka jo idea oli hautunut takaraivossa pitkään.Tässä tulee jutun pointti. Haluaisin tämän koneen myydä huutokaupalla. Voittava tarjous saa kohteen omakseen ja kauppasumma kohteesta käydään antamassa ostajan kanssa lyhentämättömänä Aamu Suomen Lasten syöpäsäätiölle vähän ennen joulua. On ollut rankka vuosi kaikilla ja elämä potkii meitä kaikkia päähän. Mutta jotenkin tämä olisi minun mielestä pieni tuki isolle työlle jonka jokapäivä joku joutuu läpi käymään. Tätä julkaisua saa jakaa ja kopioida ihan kelle vaan screenshottina ja vaikka miten. Tämä huutokauppa alkoi 19.9-2016 ja päättyy 1.12-2016 klo 12:00
Tarjoukset sähköpostiin:
Tehdään hyvää pienille lapsille jotka apua tarvitsevat
Terv: Team Punahilkka

Jakakaa,Linkittäkää ja antakaa kuulua joka suuntaan jotta saadaan kone myytyä! Toimikaa :)









torsdag 22 september 2016

Gästrummets stjärnor.

Om det står på tapeten * I like stars*
så då bör det nog finnas stjärnor i rummet.

De finaste stjärnorna är de små linluggarna,
som brukar ibland övernatta just i dethär rummet.
Därför har jag "förmörknings" gardin längder där.
Helt onödigt för det lilla trollet ropar 06:15
-famooo skall vi koka gröt??!!

Först sydde jag två randiga dynor med stjärnor,
gjort likadana tidigare att ha ute på trappans soffan.

Sen klia det lite i inspirations nerven,
så jag sydde mera stjärnor.

Rummet fick en gardinkappa i linne med tre på sydda stjärnor.
Att hitta den rätta storleken på stjärnorna,
fodra en liten razzia runt om i huset.
Modellen hitta jag bland servetterna :)

Svårt igen att fotografera mot fönstret...
men jag är nöjd igen, för stunden.






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...